malinlundhe

idag är det middag hos johannes och i morgon är det filmkväll hos mig. övningsköra idag också. och träna småtjejerna i morgon. igår tränade jag småtjejerna och sen körde lite plugg med mutter och sandra men mest slöade vi och drack te. jag gick en vända på stan också. i måndags körde jag och sandra trafikteori och jag hade körlektion, sen gick vi ut och gick. skönt med fritid. skola jämt också. segt. jag tycker det vore bättre att samla ihop lektioner med föreläsningar och genomgångar och sen ha fritid, för det är så många lektioner som det är självständigt arbete och inte helt sällan sitter man mest och hänger för att sen gå på någon genomgång. men men. det funkar. ;) 

trött i huvudet också. kan jag hälsa till alla fem läsare. men det har väl visst ökat lite nu när jag har varit lite frispråkig och någon fick spader etc etc. hahaha. härligt tycker jag.

håhåhå. sitter i hotellsalen. men lurarna i öronen och bara spanar runt på internet. inte bara för att jag är slö. utan även faktiskt för att jag gjort klart det jag skulle på hotell idag. men två och en halv timma kvar. får se vad det blir att göra på dom.

jag är på vårhumör. sådär lite sprallig i kroppen. jag har ont i kroppen. det värker i mina ben och lite småkrämper överallt. började på ipren-kuren igår och hoppas att det hjälper. mest mot axeln. men trots lite värk så är jag glad idag. det har jag stött bort lite. det onda. och nu vill jag ha roligt.

det ser sådär vårigt ut ute. liksom lite torrt. fast ändå inte. lite snö är det kvar men för övrigt ser man de nerklottrade väggarna, de tomma träden, den promenerande farbrorn och alla bilar och cyklister.

när jag kommer härifrån ska jag nog gå en sväng, för att sen knalla hem och göra mig i ordning lite. så man är förberedd på något socialt event ikväll. kanske bio. kanske spel eller något hos martin eller någon annan.
martin p ringde igår också, glad överraskning, ska ringa tillbaka till han och meddela om kvällen senare. han kanske vill hänga på något? det enda jag vet är att det blir jag och sandra, nyktert, vilka mer är oklart.
vi ska vara nyktra fram till första mars. eller i alla fall jag. hoppas sandra hänger på på allvar.
skönt med lite ordentligt hälsotänk nu i över en månad. ;)

sen, väl framme i mars, då blire temafest. kulkul. haha, då släpper vi lite på det igen..

men det roliga med detta nyktra är att man ändå vill göra något och att man försöker klura ut roliga saker man kan göra. vi ska åka skridskor, gå på bio, bowla någon mer gång kanske, lite av varje. men vi ska nog gå ut lite ändå, utan att dricka.

och i morgon blir det jobb. från 14 och framåt, till 00, 01 där någongång. det ser jag fram emot också. :) nej, nu blir det toapaus. det ni.

Konversation mellan mig och X.

X: Har du sett hennes bilddagbok?

Jag: Va? Nej? 

X:  Nej, hon hade lagt upp en bild.  Det var ju om dig fast det stod inte. Det stod typ att så lågt fick man faktiskt inte sjunka och att du borde ta bort ditt blogginlägg direkt och att det var kränkande och att du skrivit något om att vara dum i huvudet eller nåt.

Jag: Haha, vad fan?!

X: Haha ja, och då tänkte jag att; "shit, vad har du skrivit", så jag gick in och läste. Haha, det stod ju bara vad du tyckte? Jag trodde det skulle vara bra mycket värre än sådär.

Jag: Ja, och vadå sjunka lågt, det stod rätt upp och ner vad jag tyckte om ämnet.. Det var ju inte precis så jag satt och skrev ut deras namn och skrev ut värsta grejerna, utan bara min åsikt om ämnet och diskutionen.

X: Ja, men det där sista var väl kanske inte helt bra men.. Men inläggen var ju inte kränkande, du sa bara vad du tyckte, precis som du brukar. Så förutom "korkat" var det ju inget som var kränkande överhuvudtaget. Och det var ju fortfarande din åsikt så.

Jag: Hehe, ja, men det var bara mina åsikter om diskutionen från min och deras sida och mina åsikter om ämnet. Men nu pratar dom ju i alla fall inte med mig. Haha, jaruu.

X: Åh. Palla.

hotell idag. egentligen skulle vi prata om turism. och trots det ämnet har jag lyckats blivit upprörd flera flera gånger. för vi har liksom halkat in på helt andra grejer. och agnes har inte sagt mycket alls. och vi andra har mest tyckt olika, inte alla men.. ja.

jag kan inte skriva om allt nu för det skulle bli alltför långt för att ni ska orka läsa men vi diksuterade kyrkan och dop och grejer, även att män tar hem thailändska flickor, svart jobb och facket, städning och familjeförhållanden. och det är så jävla präktigt alltihop så jag får spader.

man ska vara döpt och vara med i svenska kyrkan och inte jobba svart, utan vara med i facket och sköta sig och dammsuga varje dag och ha två barn som alla andra och inte fler ungar än så och var sak ska stå på sin plats och jadda jadda, tjabbel tjabbel. klart att man kan vända och vrida på alltihop och att facket inte bara är negativt eller positivt och att det är bra att städa någongång ibland och att det är bra att arbeta försäkrat men jag blir så trött på allt pjoskande och alltihop.

som det där med dop. för mig är det helt okej att vara religiös. absolut. det är upp till var och en. men bara för att man är en svensk svensson-familj ska man absolut vara med i svenska kyrkan, döpa sina barn och helst själv vara gift, elelr ha gifta föräldrar och själv gifta sig sen, och helst hålla på med konfirmering också.

jag är inte döpt, inte syrran heller. jag är inte konfirmerad, inte hon heller, mina föäldrar har aldrig varit gifta, inte någon utav dom, och de är nu separerade. familjemedlemmar har nu också klivit ur svenska kyrkan. det är inte det att vi är antikrista. jag, personligen är inte religiös, inte heller troende, minst sagt troende. men hemma är det upp till var och en vad man tror på och vilken kyrka man går i och vilken gud man tror på etc. så jag skulle få om jag ville. men anledningen till att jag inte är döpt är att mina föräldrar inte tycker att det är rätt att de bestämmer vilken kyrka jag ska tillhöra. jag skulle få välja själv. skulle jag vilja döpa mig som kristen i en svensk kyrka, så skulle det inte vara något problem, men dem ville inte göra valet åt mig, jag skulle själv få välja, religionsfrihet.

vi sitter på hotell-lektionen idag och kommer in på detta ämne, dop och grejer, och jag säger att jag inte är med i svenska kyrken, inte heller döpt eller konfirmerad etc. frågan kommer till läraren, som menar på att det är klaaart att hennes barn är döpta. ja ujujuj. det lät så självklart, ni skulle ha hört. konfirmerade var dom också.

för mig är det okej, man får döpa sig och greja hur man vill, men jag kan inte påminna mig om att jag någongång kopplat min lärare till religion. det är möjligt att hon är troende. och klart ska hon få döpa sin barn. men det är tamejfan inte en självklar grej. där blir jag störd. att det är klart att man ska vara döpt och jadda jadda.

det är mer präkt och pjosk och prydhet än vad det är sann tro och religion, och där någonstans är det fel.
många är uppväxta med att man är med i svenska kyrkan, man betalar avgiften, man döper sina barn, helst är hela familjen konfirmerad och de vuxna är hela baletten, gifta och alltihop. och kör på det då, håll på med det. men tänk efter innan. varför döpa en unge i svenska kyrkan när man inte har en susning om ungens tro. bara för att föräldrarna är kristna behöver inte ungarna vara av samma korn. att sitta och häva ur sig hur självklart det är att ungarna är döpta och tjabbeltjabbel. om det nu är Gud man tror på så tror i alla fall jag han uppskattar mer hur man lever sitt liv och hur man beter sig och bemöter andra människorna och är en medmänniska och sånt än hurvida man håller ceremonier i kyrkan. och var ligger logiken i att hålla på med ceremonier i kyrkan om man inte tror på det?

nog för att jag varit på flertalet begravningar i kyrkan och varit på kyrkogården och etc etc, men jag ska inte se det som självklart att bestämma mina ungars religion och inte heller höja hela alltihopa till skyarna bara för att man ska det. lite känsla hädanefter tack. inte bara gå på rutin.

handboll hela helgen. sek och titta. lite festande i fredags.
sandra och jag har överenskommelsen att ingen av oss ska dricka alkohol nu fram till sista februari. så det blir lite vita veckor framöver.

nu är det engelska och en massa find out-frågor. inte så kul alls, men det duger. jävligt några här också. vi är typ sju stycken. halva klassen. skönt.

körlektion idag. sen övningsköra hemma. sen kanske film med sandra och kompani.

dålig på att uppdatera, jag vet. men mycket att göra, ingen bra dator till hands etc. så är det.

det är ju tur att jag och sandra har varandra. båda två är så brutalt rastlösa på kvällar och nätter att vi håller på att gå ihjäl. och idag var vi verkligen laddade för att göra något. men neeej. för alla bara säger så myket, men håller ingenting. jävla karlar alltså. nu ska dom få.

det känns infekterat. minst sagt. överallt. de senatse dagarna har jag liksom drömt mig bort gång på gång. alla bråkar på alla och härjar och har sig. på onsdag börjar skolan. och det har jag ingen lust med alls. det är liksom inte lugna puckar på en front. man får höra saker man aldrig trodde och man inser hur en del verkligen fungerar och man retar sig på varann. och precis överallt. att på något sätt rida ut tvåans vårtermin och
sen leva livet någon annanstans i sommar vore schysst.

kommer hela tiden att tänka på alex. hur han svor över katrineholm, över invånarna, staden i sig, allt. självklart försvarade jag allt, lite lättsamt, att äsch, det är inte så farligt, det duger, tjabbel tjabbel. fast jag också drömde mig bort ibland. han tog sitt pick och pack och drog. adjöken och sen bodde han med nya polare i en annan stad och hade det bra. svor varje gång katrineholm kom på tal. nej fy fan, horstad, det är vad det är, det fick jag höra.

men idag, idag är jag villig att hålla med. det är klart att mycket är bra. jämför man med människor i andra länder är vi några av dom som har det bäst. men det är mycket i denna stad som brister. mycket jag retar mig på. hur kommunanställda arbetar. prioriteringar. polisens arbete. vänners engemang. allas engameng. vilja och glöd. prioriteringar inom vården. vuxna. ungdomar. och jag vet att jag inte är den bästa här i världen och att många städer liknar denna. men det vore jävligt skönt att komma här ifrån ett tag, träffa glada människor och allt möjligt. jobba vore skönt. komma härifrån i sommar, jobba, festa, sola och bada. allt. bara jag slipper detta ett tag. jag hade kul i kväll. skitkul. bitvis. men det fanns en jävla del som jag kunde hopapt över.

så många gånger sista tiden jag svurit. över andra. mig själv. samhället och allt möjligt.
samtidigt som jag vet att jag har det bra. att samhället fungerar bättre än på många andra ställen. och blablabla.
men i alla fall. och jag blir så jävla trött och irriterad. över handfallenhet och allt var det är. och olyckor. och annat skit. orättvisa. jag kan tänka på så mycket och bli så arg. över hur det är.

och nu mitt i allt häver mamma hur sig att nu, idag, tisdag, fyller hennes döda pappa, som jag aldrig träffat, 90 år. han dog i en sjukdom, i cancer. en sjukdom vem fan som helst kan få och där faller vi tillbaka på orättvisan. att hur fan som helst man har levt sitt liv kan man dö, bara för att det är så. och jag vill bara slå och skrika när jag tänker på det, att det är så orättvist. men det hjälper inte. men jag vet att det ändå hjälper att fortsätta vara arg, strida för vad man tycker, stå upp för sina åsikter och sin tro och skam den som ger sig. jag vill tro att det hjälper och jag ska fortsätta tro det. jag tänker inte bli den tysta jävla rosa barbie-tjejen utan åsikter för att det är gulligt och annat trams.

sådant här är bra när jag får komma på agtt det tamejfan inte är läge att ge sig, inte för något. och detta ska jag läsa och komma ihåg när jag blir sådär äckligt svag igen och bara ger upp. det är då man behöver veta att man inte ska ge sig. skam för dem.

och när jag möter dom igen, dom där små präktiga tjejerna som inte hjälper varandra och där igenom inte heller hjälper sig själva, och bara är äckliga, när jag möter dom ska jag skratta. och sen ska jag förklara hur det ligger till. utan att slå och skrika. men jag ska i alla fall inte ge mig. det ni.

och jag vet att sandra kommer skratta när hon läser det här. men samtidigt förstå och tycka på något sätt som mig. och bli lite peppad genom detta. och veta vad jag skriver om. och det gillar jag ändå, hon är lite som mig, haha.

god natt på er. och lev idag va. i morgon kan det vara jävligt mycket för sent. hellre ställa till med lite idag och kunna skratta åt det i morgon än att sitta på arslet och vara präktig idag och ligga på dödsbädden sen och tänka tillbaka på ett liv som inte innehöll något.

puss. och fattar inte varför jag ska sova själv inatt, du är ju också själv. sjutton också.