friskis

kul med friskis. sandra och jag studsade omkring där bland massa andra tanter. fascinerade hur alla friskisledare kan se så förbannat checka ut och variera ansiktsuttrycken mellan att se tokglada ut och att ta i som om dom sitter och skiter. trots att alla vet att så jobbigt är det inte . men roligt har vi.

grisnäsor och sådär


äntligen tillbaka! skola, handboll, friskis, övningskörning och långa kvällar med massa mys. haft ett riktigt långt uppehåll nu. sommar vetni. varit ledig från livet vissa stunder tror jag. om man kan säga så. inget körkort, inget bloggande, inget tränande. ingenting. inget seriöst flirtande.

lite dit jag ska komma faktiskt. flirtandet. och det där, ni vet.

man skulle kunna säga att jag har lite för höga krav med tanke på vad jag själv kan erbjuda. ge-och-ta-regeln.

han ska vara lång och mörk med mörka ögonfransar, kulturellt sett bred, intelligent och bildad, smart och rolig, charmig och snäll samtidigt som han inte är någon toffel. spännande och lite cool. med fötterna på jorden. sexuellt erfaren och social. äldre än mig, utbildad och ha ett eget boende och en egen hyfsad ekonomi. han ska träna men inte vara något freak, både göra ingenting, festa och umgås. och sen vara lite spontan på det också. perfekt alltså. ingen stor näsa eller liten kuk.

jag själv har ett parti från knäna upp till strax under brösten som är lite för degigt. de resterande partierna är mer eller mindre för små. tunt hår, icke-existerande bröst och en grisnäsa. jag är inte någon klippa i skolan och inte den värsta revolutionisten heller. lite lagom, ni vet. därimellan, grå. skittrist. vanliga kläder och inte speciellt erfaren av någonting alls. typ t-shirt- & jeanstjejen som varken har rest jorden runt eller gillar att kolla på tv. men gillar att vara i centrum och hörs ofta och högt. resten orkar jag inte skriva, men de flesta utav er känner ju mig rätt väl så ni har ju koll.

men grejen är inte att han måste vara sådär, som jag skrev. och alla tycker ju olika. för mig är den perfekta på ett sätt och för någon annan helt annorlunda. men perfekt var ju något man fick lära sig på lågstadiet att det existerade inte. och jag skulle kunna nöja mig med något "halvdant". Men det är ju inte kul att det finns killar som är mycket mer åt det perfekta hållet än min kille?!

Och så står vi igår. Jag, en tjej och två killar och pratar om den ena killens raggningsframgång i helgen, vilket kretsade runt två andra tjejer, varav båda har partner. Hade jag varit kille hade mitt val varit självklart. Men nu svarar killen att han var mest sugen på den andra, den bruden jag inte skulle valt. Självklart måste jag fråga varför han var mer sugen på henne. Jo, hon var rolig och spännande. Men tycker du inte att den andra tjejen såg bättre ut? (jag går absolut inte bara på utseende, men känner båda tjejerna och skulle ha valt henne hur som) Nja, nej, jag vet inte, jag är inte så ytlig.. Och diskutionen fortsätter. Varav vi kommer in på "han/hon är för bra för att jag ska ha en chans". Lite det där jag inte vill inse. Jag ska ha den perfekta. Ni vet, han..? Och om jag inte kan få det, nej då är jag ju lite misslyckat, eller åtminstone otillräcklig. Det förstår ni också? Jag kan inte få den bästabästabästa. Då är jag otillräcklig. Medans killarna resonerade som så att, jo, men hon är ju kul och spännande. Ingenting om någon utväxt på det färgade håret eller att byxorna var lite pösiga eller att hon inte var den vassaste kniven i lådan. Nej, lite humor, det räckte. Och att ragga på för bra tjejer var inte roligt för dom skulle man säkert ändå inte få. Ungefär så.

Grejen är att jag inte dejtat någon, sms:at med någon, eller på något sätt överhuvudtaget haft en flirt, sen typ åttan? Det är fyra år sen. Rätt lång tid. Man kan kalla den tiden för ganska oseriös. Ung, och ja, ni vet. Så under mina seriösare år finns det alltså inga meriter alls inom det ämnet. Rätt tråkigt. Men så länge jag själv tycker att jag är otillräcklig och tror att jag inte kommer bli lycklig om inte killen är perfekt, så kommer det fortsätta så. Men för alla som står ut med både sig själva och varandra kan det ju gå riktigt hyfsat! ;)

Kanske lova mig själv att satsa istället för att ifrånsätta mig allt flirt-ansvar på grund av min egna utväxt..!?

RSS 2.0